jag har tagit mig upp till toppen, till en plats som jag alltid vill stanna på. jag vill alltid ha dom här känslorna i kroppen, jag vill liksom alltid vara stark. ibland försöker jag stanna upp, ta ett djupt andetag och bara njuta av att jag är här men det är svårt, allting går bara av farten och man hinner inte riktigt att uppskatta allting.
igår var vi ute på byn. var tillsammans med Ane, som jag för övrigt har klickat med och Maggi som är en helt fantastisk tjej. kvällen var förresten absolut av värde. det är roligt att knyta nya bekantskaper och det är roligt att se att det finns så mycket mer än bara övik. jag önskar dock att mina fina var här, så dom också skulle kunnat uppleva det jag upplever, känna det jag känner för att på så sätt förstå hur otroligt lycklig jag är. kom hit snart, ni är saknade. som fan.
ett tack vill jag också tillägna min mamma, som alltid finns för mig. som alltid ställer upp, som alltid har en ledig famn att gråta hos. du är så otroligt inspirerande, kärleksfull och stark. du är min idol och jag unnar dig allt vackert i världen. njut av resan nu, det är du värd! vi ses snart, älskade mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar