förãndras, förändras aldrig..

hur sammanfattar man den här helgen hemma i övik då? hur kan det få plats så mycket kärlek i en och samma stad? jag kan fan aldrig sluta förvånas över hur fantastiska vänner jag har, hur sinnessjukt roligt vi har tillsammans och hur mycket vi älskar varandra. övik kommer alltid vara övik, övik kommer alltid vara hemma och övik kommer alltid betyda trygghet. jag hade en helt underbar helg, jag hann med att träffa dom flesta som jag ville, jag hann pussa på min lillasyster som är den finaste prinsessan jag har. jag hann umgås med dom fina, jag hann träffa min släkt och jag hann göra så mycket på så kort tid. största frågan är väl hur det känns att vara tillbaka? helt ärligt så känns det väldig konstigt men samtidigt bra, det känns som.. äh, det går inte att förklara. jag säger bara som håkan så fint säger "förändras, förändras aldrig" allt som övik innebär, det kommer alltid vara mitt och det är jag så stolt över. jag älskar alla människor i mitt liv, så förbannat jävla mycket.